Ett stort privilegium när man rör sin bland musiker är att man träffar på så många brinnande människor. Folk som fullständigt lägger ner hela sina liv och all sin energi på saker som oftast inte genererar mer än en kort tillfredställelse. Neil Young sjunger i sin klassiska låt ”Hey hey, My my”… ”It’s better to burn out than fade away”. Kanske stämmer det… kanske inte…
Men hur många timmar har jag t.ex. inte suttit i studios och spelat om gitarrslingor i oändlighet med en pockande känsla… ”detta kommer nog inte att bli nåt”… ”men det är fantastiskt kul!” Hur många gånger har man inte slitit ljudanläggningar av ett hyrsläp för att spela för ett par hundringar och en öl på någon sunkig kvarterskrog?
Jag har många musikervänner som jag verkligen beundrar när det gäller brand och engagemang. Ibland kan jag undra hur de hinner med allt…och hur de orkar.
Ta bara killarna som sköter klubbarna Bara Unplugged och Inte bara unplugged. Hur hinner de driva flera klubbar och själva vara ute och spela och göra allt annat man ska göra. Typ diska. (Fast de kanske inte gör sånt… ) Dessutom hinner de vara trevliga och skriva några fina rader om artisterna som kommer och spelar hos dem. Kolla in de fina orden Soile har fått på deras hemsida! 
Jag är ju också Thomas Järvhedens gitarrist och där kan vi verkligen prata om en kille som brinner för sin sak… eller så är han bara galen och helt utan spärrar! Han verkar i vilket fall som helst ha hur mycket energi och ideer som helst. Hur pallar karln!? -Han är skön, jag gillarn! (det har ingenting att göra med att vi ibland sover i samma säng)
Det finns massor av folk i samma kaliber där ute… som brinner… Hoppas bara att de inte brinner upp för fort.
Till sist… Soile. Hon är en person som brinner. Hon har tuttat på mig flera gånger vill jag lova!
tisdag, Jan 19th, 2010 at 10:20
Tågmiljö!haha nej nej, på sin höjd kanske någon gammal SJ skylt som får hänga på en vägg bakom en bokhylla eller något. Men då ska den verkligen vara gammal, rostig och framför allt snygg. Christophers kompis hade skrivit på fejsbook att han bor i ett dockhus =) Det tar jag ändå som en komplimang. Ha Det så bra!
MVH Johanna
tisdag, Jan 19th, 2010 at 0:53
Fantasisk historia om din gamle vän! Du kanske blir lite inspirerad själv att göra om lägenheten i tågmiljö?
Tänk att rulla in frukosten på räls.
- Jag tycker det är så härligt med såna människor som gör sin grej och lever sin dröm.
Tack själv och hälsa!
mvh /Robin
måndag, Jan 18th, 2010 at 4:55
Hej välkommen in i bloggvärlden. Once u go black…osv
Jag har tänkt mycket på det där att brinna för något. Jag har kommit fram till att jag tror det är ett personlighetsdrag. För mig i alla fall. Det är liksom 1000% eller inget, i stort sett allt jag gör. Men det är inspirerande att umgås med folk som verkligen brinner för sin sak vad det än är. Jag har en gammal vän som verkligen brinner för flyget. Han är färgblind så han får aldrig jobba på något flygbolag. Men då har han i stället inrett hela sitt vardagsrum som ett flygplan. Med riktiga 1 kl flygplanstolar och till och med nödutgång ljusslingor i golvet. Visst man kan tycka att det är lite konstigt. Men han har verkligen ett intresse han brinner för och står för det. Tack för senast MVH Johanna